Nu är jag här igen.
Vi börjar väl direkt? ;)

En fluga surrar omkring innanför fönstret. Utanför är det grönt. Picknickkorgen och sandalerna har plockats fram ur garderoben. Doften av hägg och syren fyller hela världen. På saftglasets kant kryoer en envis getinng. För en stund sen regnade det och åskan gick. En blixt och vi räknade sekunderna till mullret. Den blixten slog ner långt borta.
Ute i rabatterna och hos torghandlaren finns lysande röda jordgubbar. I den ljusa kvällningen sjunger koltrasten från sin plats på tv-antennen. Skolan, fritids och dagis har tagit sommarlov.
Solen känns varm mot huden. Snart har det blivit så varmt att man kan gå barfota, utan strumpor och skor.
Då är det sommar.

Första texten, här kommer litet annat...

Sommaren överraskar oss varje år. En dag har våren bara glidit över och blivit sommar. Så där utan att man märkte det. Det är lika härligt varje gång, och lite snopet. Vart tog våren vägen?
Lätta fjädermoln, som långa ulliga streck på den klarblå himmelen berättar att det blir vackert väder. Andra dagar är molnen tjocka och bullriga. Är de grå och mörka bär de på regn. Ibland regnar det så det studsar i gruset. Då är åskan inte långt borta. Inte blixtarna heller.
Maskrosorna gör gräsmattor och ängar gulprickiga. När de blommat över spricker de vita dunbollarna upp och fröerna singlar iväg. I solskenet snurrar fjärilar fram över ängen. Humlorna gör dem sällskap i dansen kring alla färgranna blommor. De gör små korta stopp och ilar strax vidare till nästa blomma. Flitga som bin.
Nerifrån sjökanten har grodorna tystnat, men de fuktiga strandkanterna är fyllda av smågrodor som nyss krupit ur vattnet. Över näckrosorna i sjön surrar trollsländorna. Vissa är gröna, andra är röda och några är blå. Som midsommanatten. Den är blå, aldrig svart. Den blir aldrig riktigt mörk. I månskenet kan man se fladdermöss jaga fram och tillbaka nere vid havet.
Fåglarna har tystnat. De har annat för sig än att sjunga. Inifrån deras bon hörs små fina pip, det är ungarna som kläckts och de stressade föräldrarna flyger fram och tillbaka med näbbarna fulla med mat. Hela naturen är en barnkammare. I det höga gräset kurar nyfödda harungar och på vingliga ben följer rådjurskidet sin mamma. Långa led av strävsamma myror ringlar över stock och sten, på väg hem till stacken. En nyckelpiga klättrar långsamt uppför ett strå. I små moln surrar svärmar av myggor och knott, och i grässlänten lite längre bort växer smultron.
När högsommarvärmen lagt sig blir det lungt och kvavt. Som om inget och ingen orkar göra något i hettan. Naturen blir dammig och torr. Endast i den tidiga gryningen är gräset vått av dagg. Om det inte regnat förstås. Då är ju allt blött.
Trädens blad blir mörkgröna, nästan grågröna, ju längre sommaren varar. Fåglarna syns inte längre, uppslukad av all grönska. Gräshopporna gnisslar nerifrån gräset som börjar bli solbränt. På soliga platser växer hallonsnåren täta. De röda bären lyser och snart är de första blåbären mogna ute i skogen.
En dag innan sommaren tagit slut syns de första flyttfåglarna påväg söderut. Nätterna har blivit mörka igen, så de vet att hösten snart är här. Men än blommar styvmorsviolen yttligare några veckor, så att bina hinner samla in sommarens sista honung.

---

Det blev en lång text... och jag är inte färdig! ;D